Bouncar min rumpa till sthlm imorgon för att träffa en utav mina näääärmaste vänner.
Han är en riktig stjärna och när mitt liv känns tufft så står han alltid där med sina armar öppna.
Äkta vänner kan man omöjligt räkna på 1 hand.
Tack att du finns och du kommer alltid vara mitt hjärta.
Det är över 1 år sedan vi sågs nu och det pirrar i hela kroppen av bara tanken att imorgon så får jag kasta mig i brorsans armar och "bara vara" som bara vi kan vara.
C ya´ll när jag e tillbax i Gävle igen...
B SAFE! (btw. har feber, huvudvärk och galet ont i ryggen *snyft* )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar