Kärlek borde ha hjälm krav!

Kvaddad romans, känslor borde ha ett krav på hjälm pågrund av att det gör så jäkla ont när man faller ner på grunden igen, man klättrar högre och högre upp längst dem höga stegen, ett litet ord kan få dig att vända och börja klättra tillbax ner igen eller så faller du, helt handlös, varje steg har sin historia som bläddras förbi framför dina ögon, du faller hårt, riktigt hårt, huvudvärken dunkar, magen gör ont och ditt hjärta känns våldtaget.
Tur att jag fortfarande är högt uppe på stegen, klättrar som en tok och slåss med känslorna, jag vet att jag kommer att få tampas med en massa feta smällar på vägen upp men jag har aldrig tvivlat på att du inte Älskar mig, men ramla ner kommer jag säkert att göra någon gång, men vilken tur att jag redan har tryckt på mig hjälmen och knytit fast en massa kuddar på kroppen så att jag landar mjukt.
Har gått igenom för mycket för att vara så dum att jag kastar mig in i något som jag sen inte kan hantera på ett bra sätt utan att bli sårad när jag faller ner för stegen som jag så länge har kämpat för att klättra upp för......

För varje steg du tar upp för stegen ska du bara känna dig starkare och inte tvärtom, förstå den dagen när du inser att du har kämpat för något som bara har fått dig att bli en svag människa, då har du inte bara förlorat din killen/tjej utan också dig själv.......

Sneak Peek, lite om mig!

JAG ÄR DEN MEST UNDERBARA MÄNNISKAN JAG KÄNNER!

Jag har taggat många utav mina underbara vänner som sprider lycka och glädje i mitt fullspäckade liv. Men jag har glömt att berätta och ge mig själv lite credit för den människan jag är.

Föddes i stabila familjeförhållande med två helt fantastiska människor som föräldrar. Fick en tystlåten och lugn lillebror, rena motsattsen emot vad jag var för ett litet kryp. Fick helt ärligt ha en mjuk hjälm ( kan jämnföras med en boxar skydds "hjälm") för att jag sprang in i saker och ting, speciellt föremål med hårda kanter, medans min lillebror satt lugnt och tittade på mina bus i vagnen med sin "Lollo BA" (nyponsoppa, USHA!). Jag sprang genom min barndom och var väldigt öppen och utåt som människa. I skolan var jag den som fick framför det som ingen annan vågade säga inför lärarna och jag ifrågasatte ALLT som jag tyckte behövas förklaras. En tyst elev är en bra elev fick jag höra utav en lärare en gång ( galen piiik emot mig GRRR! ), men jag avbröt den där knäppa meningen med att "Barn som frågar många frågor är smarta barn och att jag kanske ställer för svåra motfrågor för Er att klara av att förklara vad ni verkligen menar", jag gjorde dom osäkra, för en lärare i Biologi ska så gott som veta det mesta och kunna svara på alla slags frågor som ställs inom ämnet han/hon undervisar i. Läraren är där för att lära mig om ge mig kunskap. Jag tror att dom såg mig som en konkurrent, men jag var inte rädd för att ta en diskution. Jag var smart som barn, och jag tror att det var för att jag fråga satte mycket och fick utifrån det oftast en djupare förklaring till varför saker var som dom var.

Gymnasium trallade jag genom, festade mycket och tyvärr så tappade jag bort mig själv där ett tag. Umgicks med väldigt äventyrslystna människor som jag drogs med på helt sinnesjuka grejjer tillsammans med. Jag ryckte på axlarna åt ALLT och brydde mig varken om mig själv eller folk i min närhet. MEN jag hade en galen stark kärlek till min familj, något som jag aldrig kommer att tappa bort, vi har tajta familjeband, trotts att mina föräldrar skiljde sig rätt så tidigt i min barndom, men dom gick skilda vägar som vänner, inte bara för oss barn, utan för att dom verkligen fortfarande ville vara vänner med varandra ( underlättar juh mycket ).
Student kom och jag korkade champagnen och stack ut och reste med mina vänner.

Började att arbeta inom vården för 7 år sedan och är jag tyvärr ( tanken på dåliga löner) fortfarande kvar där och stökar. Jag har alltid haft en färdighet för att arbeta med människor. Social och framåt som jag är kan jag säga att jag vet att jag jobbar inom vården för en anledning, och det är för att jag är sååå himla bra att ta människor som dom är och jag ha lätt att sätta mig i andras situationer på bästa möjliga sätt.

Jag är djup och jag älskar att hålla min hjärna igång med tankar om livet, varför?, hur!?, vart!? osv. osv. Meningen med livet är att finna meningen med livet.... eller!?

Ni som känner mig vet att jag är fruktansvärt envis och att jag försöker ta ett steg framåt i rätt riktning istället för 2-3 steg bakåt. Men visst är det vissa gånger som jag har sprungit helt fel väg i några mil utan vetskap om att jag är påväg i helt fel riktning, men vilken tur att jag har min familj och mina vänner som inbyggda bromsklossar på fötterna som saktar ner min fart och får mig att tänka igenom saker och inte vara så godtrogen, alltid.

Lyssnar på musik när jag är deppig och jag löser alltid mina egna problem, för i slutändan så har jag bara mig själv och jag måste lära mig utav mina misstag och se till att aldrig gör om samma miss igen, genom att lösa mina egna problem utan att involvera andra i min närhet så har jag lärt mig mycket om mig själv och problem lösningar. Jag känner mig själv bäst och vem kan då ge dom bästa råden till mig!? Självklart JAG själv. Om man söker en hjälpande hand så se ner emot din högra arm för där sitter den fastkopplad med din hanled. Men jag är en bra lyssnare och jag ställer gärna upp och lyssnar på mina nära och käras hjärtkrossande berättelser.

Jag är en galen romantiker med många bollar i luften. Vet fortfarande inte om jag har fått upplevt den sanna kärleken än trotts års långa förhållande bakom mig eller om det bara har varit en illusion Många säger att man vet om man älskar nån, men hur kan man veta det, vad ska man jämnföra med!? Jag älskar mig själv iallafall så jag är väl e bra bit på vägen till att älska någon annan. Jag är tokig i breda ryggar ( speciellt dom med en svart panter in tatuerad på hahaha *blink blink* ) , välvårdade stora händer som får mina känslor att explodera så får dom vidrör min kropp, är stört förtjust i smarta människor som inte är rädd för att ta en djup diskution med mig. Känner du igen dig!??? Ring mig på *BLA BLA BLA BLA* hahahah !!!!! *Blink*

Det var lite om mig det, och just nu är klockan snart 03.30 på morgonkvisten och jag orkar knappt hålla mina ögon öppna. Sängdax för länge sen men min älskade blogg har givit mig sömnproblem och den håller mig vaken länge på nätterna. Men jag ska ställa mitt alarm på 09.00 i hopp om att jag kommer att ta mig upp ur min störtsköna säng då för att sedan kasta mig in i duschen och springa ner på stan för att utföra några ärenden innan det är jobbdax.

B safe ya´all !!




*Haha* Alltså ni måste verkligen kolla på den här, VANESSA FRACTION (def comedy jam ). "I´m not here sucking dick for dick sucking saaaake " *HAHHAHA*
Hon är juh för skön alltså.... Tack BB för att du fick mig att få upp ögonen för den här tjej, stööööört skön AHHHHHHHH! Check tha video ouuut




(ursäkta alla stavfel, får fixa till det efter jag har sovit lite, hoppas ni förstod lite utav vad jag skrev iallafall, haha! Ha överseende med hur mycket klockan är just nu )