Vi är lika mycket värda varesig vart vi står i livet!

Jag skäms inte för vem jag är eller vart jag kommer ifrån.
Vi alla har fel och brister och har fått möta livet på olika sätt.
Jag skäms inte för min familj och absolut inte för att min morbror är alkoholist
och sitter ner kissad på stan.
Han är en människa, precis som alla andra, precis som dig och mig.
Men att en före detta missbrukare (trodde jag aldrig om dig) kan sitta och skratta och berätta att
"han med rullatorn vettu, han som går runt här på stan *skratt skratt*, alkisen *skratt skratt*,
*skatt skratt*, det är hennes FARBROR *pekar på MIG* ".
Förmodligen så trodde väl inte denna lilla primadonna som var full på öl eller nått att jag hörde hennes samtal med hennes sambo....
Men det var väl klart att jag gjorde det, vi sitter vi samma bord
( HALLÅ ?? Har du aldrig fått lära dig lite hyffs människa, tydligen inte).
Jag avbryter samtalet och gör klart för dom att det är min MORBROR och inte min farbror.
Om jag inte hade haft finare sällskap runt bordet så hade jag nog kastat mig in i världens diskussion med henne, om det hade gått eftersom hon var i samma tillstånd som "Alkisarna på stan!"

Sekunden efter så kan hon inte låta bli att berätta hur fin och vacker jag är (?) hahahah fan vad patetiskt! Det får mig att vilja spy galla över hela situvationen. Jag tror att det ligger mycket dålig självkänsla över hela den där grejen. Prata skit om andra för att själv framstå som "bra".
Jag skiter egentligen i hur mycket ni snackar om "äcklet på stan som sitter ner pissad på nån bänk eller som vill bli dragen hem på hans rullator ".
Ni vet inte historien bakom varför just han hamnade i den situation han är i,
ett gått råd ifrån mig, - vi alla har känslor och vi alla är människor, lika mycket värda, vi alla är någons barn, vi alla har varit små och sprungit runt och lekt i gräset ovetande om vad framtiden bjuder på, men vi kommer att gå igenom olika saker i livet, olika motgångar som vi hanterar på olika sätt, vi gråter när vi är ledsna och skrattar när vi är glada. Vi alla känner av när folk kastar ondablickar, vi blir glada när vi blir sedda för den vi verkligen är, vi alla blir sårade ibland, ingen utav oss har valt våra föräldrar och ingen utav oss kan ändra eller styra över val som någon i våran familj har gjort.
Vi alla är människor med lika värde, se aldrig ner på någon för att DU tycker att DU är bättre än dom, försök att hjälpa dom Upp istället!!


Så med detta skrivit vill jag även tillägga att personen som tog upp detta ämne igår,
Jag dömer inte dig för vad du har gjort/gör med ditt liv. Jag tycker inte illa om dig alls.
Var försiktig om vad dom säger om människor när dom finns i din närhet,
en dag kanske du sårar någon eller gör någon riktigt ledsen. Det vill du väl inte?
Det tror inte jag att du vill iallafall.

Om ni har några frågor om min morbror, fråga mig då, om ni vågar, så slipper ni sitta och hitta på en massa historier om vad som har hänt honom,
varför han har rullator eller varför han är alkis, jag har svaren!
ELLER varför inte sätta er ner
öga mot öga med min mamma och fråga henne om det....
då får vi se om ni kan/vågar sitta och skratta och peka och berätta hur äcklad ni blir av hennes lillebror.

Jag Älskar Min Familj !!