Självmord hos unga upplevs ofta som oväntat för omgivningen, men många gånger har problem av olika slag funnits under en längre tid. Det finns hjälp att få om du har självmordstankar eller andra problem. Tveka inte att söka hjälp. Kontakta en ungdomsmottagning eller den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Trots att fler flickor försöker ta sitt liv är det fler pojkar som verkligen dör genom självmord. I Sverige tog 147 ungdomar mellan 15 och 24 år sitt liv 2010. Samma år tog även fyra barn, som var yngre än 14 år, sitt liv. Av dem var två pojkar och två flickor.
När en ung människa försöker ta sitt liv upplevs det ofta som plötsligt och oväntat för omgivningen. Ofta har problem av olika slag funnits under en längre tid, utan att ens den nära omgivningen har känt till det.
För en del ungdomar är självmordsprocessen mycket lång och kan pågå under flera år. Det börjar ofta med självmordstankar som med tiden kan bli allvarliga och leda till självmordsförsök. Hos andra är processen mycket kort. Det är därför viktigt att ungdomar som har självmordstankar upptäcks och får hjälp omedelbart.
Gemensamt för dem som försöker ta sitt liv är en sårbarhet och en stor mottaglighet för livets motgångar. Sårbarheten kan bero på ärftlighet, men också på svåra upplevelser eller en svår livssituation.
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, som beror på någon traumatisk händelse som till exempel krig, övergrepp, misshandel eller liknande kan ge självmordstankar. Självmordsbenägna ungdomar har ofta varit utsatta för känslomässiga trauman och vuxnas konflikter. Andra orsaker kan vara depression, psykoser, personlighetsstörningar eller missbruk.
Ett självmordsförsök utlöses ofta av en uppskakande händelse som ett gräl eller brytning med någon som står en nära eller av misslyckanden i skolan. Den som är sårbar kan uppleva konflikter och misslyckanden mycket starkare än vad andra gör. Att känna sig kränkt kan framkalla känslor av bottenlös förtvivlan och stark ilska. Finns ingen hjälp att få kan självmord kännas som den enda utvägen.
Om du är ung och har självmordstankar är det viktigt att du talar med någon närstående om dina problem. Du behöver inte må så dåligt som du gör. Det finns lösningar på mer än man kan tro när allt känns svart. Om du saknar någon att tala med ska du inte tveka att söka professionell hjälp.
Som förälder och nära anhörig har man alltid ett stort ansvar gentemot sina barn. Föräldrar som mår bra själva orkar i allmänhet vara lyhörda för sitt barns sinnesstämning. Om man som förälder brottas med egna problem är det svårare att läsa av sitt barns signaler. En problematisk familjesituation påverkar också barnens förmåga att handskas med motgångar eller känslomässigt svåra situationer.
Många ungdomar som är självmordsbenägna har svårt att tala om sina problem och känslor med vuxna eller andra ungdomar. De varningssignaler som ungdomar ger kan vara svåra för omgivningen att tolka och förstå.
Att tala öppet med varandra och sina barn om det som är svårt är viktigt och befriande för alla parter. Att tala om självmordstankar och självmord framkallar inte handlingen. Det kan istället vara ett sätt att få upp tankarna till ytan och öka medvetenheten om behovet av hjälp.
En tonåring som är avvisande och fientlig bär ibland på känslor som kan vara svåra att sätta ord på. Här är det viktigt att som förälder, anhörig eller vän försöka att inte ge upp. Ett viktigt råd är att söka professionell hjälp för det som man inte klarar av själv.
Undrar du över något som rör psykisk ohälsa? Kanske har någon annan undrat samma sak. På Vårdguidens webbplats kan du leta upp din fråga, eller ställa en egen fråga, till personal inom vården. De som svarar kan inte besvara alla frågor.
Du kan även ställa en fråga om psykisk ohälsa och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla svar.
BUP har en egen frågetjänst där du som är upp till 18 år kan ställa anonyma frågor och få svar.
Genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter kan du även ställa frågor till en sjuksköterska och få ett personligt svar inom en timme.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är skriven på.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Det finns hjälp att få om du är ung och har självmordstankar eller andra problem. Tveka inte att söka hjälp.
Ibland kan det räcka med att få prata med någon. Det finns flera telefonnummer att ringa om du behöver stöd. Samtliga kontakter nedan har tystnadsplikt.
En ung person som kommer in till sjukhus efter ett självmordsförsök lämnas inte ensam och skrivs inte ut igen innan läkaren och psykologen, i samråd med föräldrar eller vårdnadshavare, bedömer vilken behandling som behövs. Syftet med den akuta behandlingen är att skydda den unge mot nya självmordsförsök.
En psykiatrisk och psykologisk bedömning görs för att kunna bestämma behandlingsform, som i det första skedet bör vara läkemedel och samtal med psykolog. Ofta deltar hela familjen i samtal och ibland kan alla familjemedlemmarna få enskilda samtal. Det är viktigt att den unge känner att det finns personer till hands för stöd. Om läkaren bedömer att det finns en fortsatt risk för självmordförsök får personen stanna kvar på sjukhuset.
Ibland vill inte den unge personen ta emot hjälp, men målet med mottagandet och vistelsen på sjukhuset är att skapa motivation för att ta emot stöd och hjälp utifrån i form av samtalsterapi.
I samband med den akuta vården har du rätt till en behandlingsplan för den forsatta behandlingen efter sjukhusvistelsen. En sådan plan ska läkaren utforma tillsammans med dig som patient och dina föräldrar om du är under 18 år.
Om du är förälder eller anhörig till en ung person som sökt hjälp efter ett självmordsförsök bör du lämna ditt telefonnummer till personalen på sjukhuset, så att de snabbt kan nå dig vid behov.
Det är viktigt att du som anhörig finns på plats när ditt barn skrivs ut från sjukhuset efter ett självmordsförsök - även om ditt barn är över 18 år.
Om man som förälder söker hjälp för sitt barns problem eller om man är ung och själv söker hjälp erbjuds samtalsterapi, där en psykolog kan ge stöd. Ofta sker terapin i form av psykoterapeutisk behandling eller kognitiv beteendeterapi.
Målet med den långsiktiga behandlingen är:
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Du kan även få stöd från samma personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Ring 112. Du kommer att få svara på följande frågor: Vad har hänt? Var någonstans behövs hjälpen? Vem är du som ringer? SOS Alarm lämnar inte ut information om händelser involverande självmord.
Om du har självmordstankar kan du tala med en vän. Du kan också ringa något av numren nedan om du behöver prata med någon annan som lyssnar.
Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller din husläkare.
Du kan även läsa om hjälp och få råd på dessa sidor:
Som anhörig kan du också behöva stöd. SPES är en organisation som du kan vända dig till där du kan få information och hjälp att få kontakt med andra i en liknande situation. De har också en jourtelefon som du kan ringa alla kvällar i veckan.
