Igår var jag hos min kirurg som skulle snacka med mig om min lilla galla, jag var på ultraljud i Maj men sedan inte hört något om resultaten.
"-Allt ser helt okej ut... "
Jag tänker -"Tycker han jah!" men svara "- Mmmm..."
"- Det känns väl bra Eveline? Att allt såg bra ut. Inga gallstenar."
Det han inte vet är att jag i just det tillfället skiter i mina jävla
gallstenar. Innan jag fick träffa kirurgen så fick jag träffa en söt liten sköterska som tog, blodtryck, längd, puls och VIKT.
JAG HAR GÅTT UPP 3 KG eller nått sånt skit under dom senaste 3 månaderna.
WHHHHHAT THE FUUUUUCK!!!!!!!!
Är det sant, på riktigt!?
Jävla skit våg. Hatar vågar.
Tog lite cash från mitt sparkonto och skyndade mig till gymmet med lillgrabben under armen.
Konditions träning till max. Jag ska aldrig aldrig aldrig lida av FETMA igen.
Jag vägrar det! Inte för att 3 kg får mig att nå BMI FETMA men meningen är att jag ska gå ner till att bli normalviktig, INGET ANNAT!
Så nu är jag i full gång med träningen igen och det känns toppen.
Jag tror att det är super bra (om jag ska vara ärlig) att jag har gått upp
lite i vikt och att jag fick se det på den där jävla vågen hos kirurgen.
Det gav mig en spark i baken.
Skoj att vara igen gång iallafall, saknat Hälsostudion och alla härliga människor där.
Sen så har jag blivit himla klen på sistone (erkänner!), orkar knappt bära matkassarna längre.
Vid en sådan drastisk viktminskning som min viktresa har bjudit på så förlorar man himla mycket muskler (fas
t man tränar mycket stryka). Jag vill just nu bara bli klar med min viktminskning så man kan börja forma kroppen lite, med muskler och silikon ;) hahaha ;) (skämt o sidor!)
ANYWAYS, igår när jag låg i badet så ringde en söt person till mig.
Han har hängt med väldigt länge i mitt liv och hans ord betyder mycket, jag vet att han alltid är ärlig och är alltid snabb med att berätta för mig vad han tycker är rätt och fel (varesig om jag gillar det eller inte!), jag lyssnar alltid på honom, han är klok!
Han snackade om att han skulle börja träna boxning igen så att han skulle bli lika fit som mig (lite skämtsamt).
Jag garva och gjorde klart för honom att jag inte är fit någonstans.
Jag tittar på mig själv där i badkaret, magen sladdrar, mina lår är alldeles "lösa", brösten hänger som ett par mormors bröst, armarna har utvecklat vingar av skin och
fett depåer till oändlighet .
"-FIT? JAG? NEJ NEJ NEJ!!! Du skulle se på mig nu när jag ligger här."
"Men Eve, man kan ha muskler fast dom inte syns. Dom finns där."
Jag ler åt hela grejen, för det är ju så det är, man kan vara stark utan att musklerna behöver synas. Många som lider av övervikt/fetma är otroligt starka och har otroligt starka/stora muskler, musklerna byggs upp av den tunga kropp vi får dras med dag ut och dag in. Jag har alltid varit mycket starkare än många utav mina vänner, även killar, men inte har någon jävel sett mig som muskelig eller!!! (?) Jag har ju bara varit en tjockis!!!
Men vet ni va allihopa!? Jag har muskler, fast dom inte syns så finns dom där, stora är dom också :) THATS IT !!!!
Puss på Er allihopa! Nu ska jag kasta ihop en lasagne sedan ska jag sticka och hämta Lillgrabben. HBY efter det då Wille ska cykla lite innan det är dax att kasta sig i säng igen. Gud vad dagarna går snabbt.
"-Allt ser helt okej ut... "
Jag tänker -"Tycker han jah!" men svara "- Mmmm..."
"- Det känns väl bra Eveline? Att allt såg bra ut. Inga gallstenar."
Det han inte vet är att jag i just det tillfället skiter i mina jävla
gallstenar. Innan jag fick träffa kirurgen så fick jag träffa en söt liten sköterska som tog, blodtryck, längd, puls och VIKT.
JAG HAR GÅTT UPP 3 KG eller nått sånt skit under dom senaste 3 månaderna.
WHHHHHAT THE FUUUUUCK!!!!!!!!
Är det sant, på riktigt!?
Jävla skit våg. Hatar vågar.
Tog lite cash från mitt sparkonto och skyndade mig till gymmet med lillgrabben under armen.
Konditions träning till max. Jag ska aldrig aldrig aldrig lida av FETMA igen.
Jag vägrar det! Inte för att 3 kg får mig att nå BMI FETMA men meningen är att jag ska gå ner till att bli normalviktig, INGET ANNAT!
Så nu är jag i full gång med träningen igen och det känns toppen.
Jag tror att det är super bra (om jag ska vara ärlig) att jag har gått upp
lite i vikt och att jag fick se det på den där jävla vågen hos kirurgen.
Det gav mig en spark i baken.
Skoj att vara igen gång iallafall, saknat Hälsostudion och alla härliga människor där.
Sen så har jag blivit himla klen på sistone (erkänner!), orkar knappt bära matkassarna längre.
Vid en sådan drastisk viktminskning som min viktresa har bjudit på så förlorar man himla mycket muskler (fas
t man tränar mycket stryka). Jag vill just nu bara bli klar med min viktminskning så man kan börja forma kroppen lite, med muskler och silikon ;) hahaha ;) (skämt o sidor!)ANYWAYS, igår när jag låg i badet så ringde en söt person till mig.
Han har hängt med väldigt länge i mitt liv och hans ord betyder mycket, jag vet att han alltid är ärlig och är alltid snabb med att berätta för mig vad han tycker är rätt och fel (varesig om jag gillar det eller inte!), jag lyssnar alltid på honom, han är klok!
Han snackade om att han skulle börja träna boxning igen så att han skulle bli lika fit som mig (lite skämtsamt).
Jag garva och gjorde klart för honom att jag inte är fit någonstans.
Jag tittar på mig själv där i badkaret, magen sladdrar, mina lår är alldeles "lösa", brösten hänger som ett par mormors bröst, armarna har utvecklat vingar av skin och
fett depåer till oändlighet .
"-FIT? JAG? NEJ NEJ NEJ!!! Du skulle se på mig nu när jag ligger här."
"Men Eve, man kan ha muskler fast dom inte syns. Dom finns där."
Jag ler åt hela grejen, för det är ju så det är, man kan vara stark utan att musklerna behöver synas. Många som lider av övervikt/fetma är otroligt starka och har otroligt starka/stora muskler, musklerna byggs upp av den tunga kropp vi får dras med dag ut och dag in. Jag har alltid varit mycket starkare än många utav mina vänner, även killar, men inte har någon jävel sett mig som muskelig eller!!! (?) Jag har ju bara varit en tjockis!!!
Men vet ni va allihopa!? Jag har muskler, fast dom inte syns så finns dom där, stora är dom också :) THATS IT !!!!
Puss på Er allihopa! Nu ska jag kasta ihop en lasagne sedan ska jag sticka och hämta Lillgrabben. HBY efter det då Wille ska cykla lite innan det är dax att kasta sig i säng igen. Gud vad dagarna går snabbt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar